Byggnadsstilar genom åren

Nyrennässans, klassicistiskt eller funkis? Lär dig mer här!

Byggnadssättet har förändrats ofta och i ett gammalt område är det en del av charmen att man kan ströva runt och upptäcka detaljer som utgör en bit av historien. Ett takutsprång där en trädetalj här som ger en vink om vad som var viktigt vid just det årtiondet.


NYRENNÄSANSEN

Under mitten av 1800-talet bodde fortfarande 90 procent av Sveriges befolkning ute på landsbygden. Rejäl befolkningstillökning, dåliga skördar och stadens fabriksjobb lockade stora folkströmningar in till städerna. Den nya befolkningsströmningarna ledde till en enorm bostadsbrist i Sveriges storstäder. Bostadsbristen gav nu en öppning att bygga många nya bostadshus.

Byggnadsherrar och bostadsbolag tjänade nu stora pengar på att köpa upp obyggda tomter eller gamla obeboeliga hus, som de rev och byggde nytt, detta kallas för 1800-talets byggnads-boom. De nya husen inspirerades av den europeiska renässansen, som i sin tur hade antiken som förebild.

Konsekvensen av den stora byggruschen under 1800-talet har gett att vi idag kan se att många av våra städers äldre hus är just i nyrenässans-stil.

Under 1800-talet betraktas renässansen som en slags grundstil som alla arkitekter och formgivare använde som utgångspunkt.

1910-TALET OCH NATIONALROMANTIKEN

Matrealism, hantverk och rena, rustika material är arkitekturens signum under 10-talet. Matrealismen eller nationalromantiken som den också heter, växte fram ur en motvilja mot maskinen och den industriella produktionen.

Nationalromantiken knyter an till de romantiska underströmmar som är typiska för tiden. Det var viktigt att arkitekturen avspeglade naturen, nästan smälte samman med den och nu stod även materialet i fokus på ett nytt sätt. Det blev viktigt för det estetiska resultatet, exempelvis vilket träslag man använde sig av i fasaden och husets snickeridetaljer.

Svenska arkitekter gick då från det gamla vilket var att de lät sig inspireras av kontinentens arkitektur och lät sig nu istället hämta inspiration från det gamla Svenska kultur-arvet och kanske främst från allmoge-stilen.

Karaktäristiskt för epoken är de rena och rustika materialen, hantverksmässigt formade byggnader som nästan smälter samman med omgivningen. I minsta detalj kan man se spår av händers arbete i husens utsmyckning. Nationalromantikens arkitektur var snickarglädjens och kärleken till naturens storhetstid.

TJUGOTALSKLASSICISMEN

Tjugotalet blir ett nyskapande årtionde inom arkitekturen som i de skandinaviska länderna ger sig uttryck i ett stramare formspråk än det något mer snirkliga och utsmyckade nationalromantiska 10-talet.

Tjugotalsklassicismens arkitektur kännetecknas av stilfullhet, elegans och lätthet. Husens fasader skulle nu målas i ljusa och lätta kulörer, husens fönster gavs en rektangulär form med större spröjsade rutor för att få in ett maximalt ljusinsläpp och ge rummet en ”luftig känsla”, fönsterglaset var fortfarande handblåst men det var också det sista årtiondet då fönsterglas fortfarande tillverkades på det sätt. Den svenska tjugotalsklassicismen var en slags blandning mellan den banbrytande, något svulstiga art déco-stilen och den strama klassiska gustavianska-stilen från sent 1700-tal. I England kallade man vår svenska klassicism för Swedish Grace, då vår design och arkitektur under 20-talet hade just stilfullhet och elegans som sitt signum. Även stadsplaneringen genomgick under den här perioden en förändring. Man strävade bort från stenstadens fullbyggda kvarter mot en ljusare och mer grönskande boendemiljö. Resultatet blev öppna och grönskade innergårdar med odlingsmöjlighet och med gott om plats för barnen att leka. Nu började också sopnedkast installeras i trapphusen, under 20-talet går arkitekturen mot en mer praktisk och human boende miljö med plats för liv.

Tjugotalsklassicismen inspirerades av Antikens Greklands tempel-arkitektur som ofta bestod av en Jonisk och Dorisk arkitektur, dvs enkla men stilfulla linjer som ger en känsla av både lätthet och lyx. Den Doriska arkitekturen består av ett enkelt och rustikt formspråk som härstammar från den egyptiska och mykenska arkitekturen. Byggnaderna hade ofta kraftiga pelare och sparsmakade dekorationer, Doriska arkitekturen var som populärast på Greklands fastland. Den Joniska arkitekturen är elegantare och smäckrare än den Doriska arkitekturens tyngre estetik. Pelarna är tunnare pelarhuvudena är dekorerade med virvlar eller rullar på båda sidor. När Parthenon byggdes använde arkitekterna sig av både Dorisk och Jonisk stil. Parthenon byggdes mellan 447-438f. Kr. till ära åt staden Athens gudinna Athena. Templet byggdes av 22 000 ton fin marmor. Arkitekturerna konstruerade templet så att det skulle se lätt ut, trots all den tunga marmorn. dekorerades sparsamt med exempelvis girlanger, pilastrar och rosetter. Fönstersättningen på 20-talet skulle vara jämn och fönstren låg i liv med fasaden. Mindre burspråk var vanligt förekommande. Fönstren bestod av två bågar delade i sex rutor, ursprungligen av handgjort glas. Lunettfönster eller runda fönster placerades ofta på gavlar.

Fönstersnickerierna målades vanligtvis i grönt, brunt eller rödbrunt. Det viktigaste i fasaderna var inte de enskilda elementen utan den sammantagna upplevelsen av lugn och en horisontell gatuvy där husen ligger sammanlänkade till en enhetlig vägg. Här och där kan symmetrin brytas av ett högre gavelparti. Taken gjordes flack a och kläddes med tegel eller plåt målad i svart eller rött. Takfoten dekorerades ofta med ett tandsnitt.

Lägenheterna utrustades ofta med funktionella kök och badrum. Takhöjden sänktes något eftersom fler lägenheter skulle skapas till lägre pris. Inredningstrenden var elegant med möbler i ljusa träslag. Klassicismen slog främst igenom i Stockholm och Göteborg, men även i södra Sverige finns representanter för stilen. I söder är fasaderna ofta i mörkt tegel och drar mer mot nationalromantik. I Göteborg finns flera landshövdingehus med klassicistiska drag.

1930-TALET OCH FUNKTIONALISMEN

Den stora börskraschen i USA 1929, ledde till lågkonjunktur. Det blev sociala spänningar och sociala orättvisor världen runt. Det gav klang även i arkitekturen under 30-talet, många funktionalistiska arkitekter stod politiskt på vänsterkanten och menade att yrkeskåren borde ta ett större socialt ansvar.

De funktionalistiska idéerna omfattade strängt taget ett program för att förändra världen, från samhällssystemet till stadsplanering, arkitektur, möbler och vardagsföremål i hemmet.

Det fanns en stark tilltro till utveckling och framåtskridande. Bilden av framtiden var ljus och positiv. Tankarna byggde på övertygelsen att man genom rationellt tänkande och logisk problemlösning skulle kunna skapa bättre levnadsvillkor för människorna.

Stockholmsmässan år 1930 blir startskottet för Modernismen och funktionalismen i Sverige

Arkitekterna övergav de klassiska idealen från 1920-talet. Nu upphörde man att betrakta byggnader som fasta kroppar med kompakta bärande väggar, den moderna byggnadstekniken gjorde det möjligt att forma husens fasader och interiörer på ett mycket mer fritt sätt än tidigare och på så sätt gick det nu att bygga mer funktionella och praktiska bostäder.

Detaljerna förenklades, det var inte längre detaljer och snickerier som stod för det konstnärliga, det skulle vara linjerna, formen, omsorgsfullt behandlade fasadytor, via skulpturala effekter eller genom färgsättning av fönsterdetaljer och räcken.

Arkitektens uppgift skulle nu främst vara att arbeta för att alla människor fick en god bostad och en bra livsmiljö.

1930-talet påverkades husens utformning också av bilismen. Allt fler hus ritades under senare delen av 1930-talet med garage. Stora altaner och balkonger blev vanliga. Planförändringar för att bättre kunna utnyttja bostaden, var något som arkitekterna bakom Stockholmsutställningen lade stor vikt vid. Vardagsrummet skulle användas som samlingsrum för hela familjen medan köken förminskades till ett minimum. Syftet var att förändra människors syn på bostaden.